2010 års FRL

Den 1 april 2011 fick alla försäkringsföretag i grunden förändrade associationsrättsliga regler genom ikraftträdandet av försäkringsrörelselagen (2010:2043, FRL). FRL innebär bl.a. att 87 understödsföreningar ska antingen övergå till affärsdrivande försäkringsverksamhet genom att ansöka om tillstånd att bli försäkringsföreningar eller träda i likvidation. Det innebär att försäkringsföreningarna, i den mån de inte kan få dispens, ska tillämpa de rörelseregler som i dag gäller för försäkringsbolag. Den s.k. Tjänstepensionsföretagsutredningen har dock föreslagit att tjänstepensionskassorna inte ska behöva bli försäkringsföreningar enligt FRL (och därmed bli tvungna att tillämpa det kommande Solvens II-regelverket), utan ska kunna övergå till att bli s.k. tjänstepensionsföreningar enligt en ny lag om tjänstepensionsverksamhet (och därmed slippa att tillämpa det kommande Solvens II-regelverket).

Med anledning av den stora förändring som FRL redan nu har genomgått - och med beaktande av att solvensregleringsarbetet Solvens II fortfarande pågår - fokuserar FörsäkringsröreseManualen på två frågor:

  1. de grundläggande rörelsereglerna och
  2. de associationsrättsliga reglerna.Inte heller denna upplaga av FörsäkringsrörelseManualen innehåller därför något avsnitt som specifikt avser solvensfrågor.

FRL har blivit mer brukarvänlig

Med tiden hade den associationsrättsliga regleringen av försäkringsbolagen i den gamla försäkringsrörelselagen (1982:713, GFRL) till stora delar blivit både föråldrad och svåröverskådlig. När den s.k. Försäkringsföretagsutredningen tillsattes 2003 ansåg regeringen att det fanns ett behov av en övergripande – även språklig och författningsteknisk – modernisering av GFRL. Vidare var GFRL utformad med den gamla aktiebolagslagen (1975:1385, GABL) som förebild. Nu behövde lagen anpassas till den nya aktiebolagslag (2005:551, ABL) som då var under utarbetande. Dessutom hade regeringen redan i slutet av 90-talet deklarerat att försäkringsbolag borde lyda under samma associationsrättsliga regler som allmänna företag, om inte avvikelser var motiverade med hänsyn till verksamhetens inriktning, bolagens särart, skyddet för försäkringstagarnas och andra ersättningsberättigades intressen eller hänsynen till Europeiska Gemenskapens (EG) rättsregler.

Genom FRL har reformarbetet lett fram till väsentliga förbättringar ur många synvinklar. Framförallt har det blivit lättare att använda lagstiftningen i det praktiska arbetet. Särskilt har användbarheten ökat i följande avseenden.

Ny associationsrätt
Många frågetecken som omgav GFRL:s associationsrätt har rätats ut genom att försäkringsaktiebolagens reglering har knutits till ABL. Även de ömsesidiga försäkringsbolagens och försäkringsföreningarnas associationsrätt har fått en mer överskådlig struktur genom en tydlig koppling till lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (FL). Detta innebär bl.a. att det har blivit möjligt för den praktiskt verksamme juristen att i större utsträckning använda den allmänna associationsrättens motiv och doktrin. Vidare har flera frågeställningar i FRL förenklats genom att ett försäkringsaktiebolag numera är ett ”vanligt” aktiebolag, inte en särskild associationsform. Tyvärr har tiden inte ännu varit mogen att ta ett liknande steg när det gäller de ömsesidiga försäkringsbolagens och försäkringsföreningarnas associationsformer.

Ny struktur
FRL har fått en mer modern och överskådlig struktur som väsentligt förbättrar användbarheten. Som exempel kan 4 kap. Grundläggande bestämmelser om ett försäkringsföretags rörelse nämnas. Detta kapitel i FRL består av 17 grundläggande rörelseregler som i GFRL återfanns utspridda i sju olika kapitel. Motsvarande framsteg har gjorts i flera av de övriga kapitlen. Det går därför betydligt fortare att konsultera FRL än GFRL och ”överraskningarna” som ofta stod och lurade på den oinvigde i olika hörn av GFRL är, om inte helt avskaffade, så betydligt färre och avsevärt lättare att upptäcka.

Harmonisering mellan bank och försäkring
Av stor betydelse är sannolikt att FRL:s struktur och utformning i betydande delar har skett med lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (BFL) som förebild. Härigenom underlättas förståelsen av lagen för en större krets. Vidare kan BFL:s förarbeten i vissa fall få en utfyllande roll. Som exempel kan de nya s.k. jävskretsavtalsreglerna (4 kap. 9-10 §§ FRL) nämnas. Dessa är i stort sett en kopia av BFL:s regler om s.k. kreditjäv (8 kap. 5-6 §§ BFL).

Språklig modernisering
Slutligen bör framhållas att flera förbättringar har skett ur språklig synvinkel. Dessa underlättar förståelsen av lagtexten. Som exempel kan nämnas att man nu har undvikit det försåtliga användandet av ”och” när man egentligen menar ”eller”, något som tidigare har lett till missförstånd med omfattande konsekvenser. Vidare har ett antal föråldrade begrepp pensionerats, t.ex. ”koncession” och ”stadfästelse” som numera kallas ”tillstånd” och ”godkännande”.