​

 

Här följer en närmare presentation av FörsäkringsrörelseManualen 2014. Som nämnts ovan kommer boken att stegvis revideras genom utgivandet av tre böcker, en skriftserie. Den första delen, Solvensregler, publicerades 2019 och beskrivs närmare ovan. Inom kort kommer två ytterligare delar att publiceras: Rörelseregler och Bolagsregler.

​

1. Försäkringsrörelse

 

​I det inledande avsnittet av FörsäkringsrörelseManualen 2014 definieras begreppet försäkringsrörelse. Vidare ges en översikt över vad som karakteriserar och skiljer ”tillståndspliktig försäkringsverksamhet” från ”med försäkringsrörelse sammanhängande verksamhet”. Avsnittet inleds dock med en översiktlig presentation av FRL (se avsnitt 1.1 FRL) och den många gånger otydliga gränsdragningen mellan FRL och andra regelverk (se avsnitt 1.2 Gränsdragningen mellan FRL och andra regelverk). När gränserna mellan olika tjänster och produkter blir alltmer svåra att dra, kan sistnämnda fråga ställa till betydande problem för försäkringsföretag.

Frågan om vilken verksamhet man kan bedriva utan att bli skyldig att ansöka om tillstånd att driva försäkringsrörelse, har stor praktisk betydelse. Frågan är inte enbart av intresse för dem som inte driver försäkringsverksamhet. Även för försäkringsföretag kan det vara värdefullt att veta t.ex. vilka verksamheter som kan drivas i en annan juridisk person än försäkringsföretagets, t.ex. i ett dotterbolag eller annat koncernbolag (se avsnitt 1.3 Gränsdragningen mellan tillståndspliktig verksamhet och annan verksamhet).

Genom FRL infördes en ny definition av vad som utgör försäkringsfrämmande verksamhet. Frågan om var gränsen för den tillåtna verksamheten går, är naturligtvis av stor betydelse för försäkringsbranschen (se avsnitt 1.4 Gränsdragningen mellan tillåten verksamhet och försäkringsfrämmande verksamhet).

Slutligen lämnas en schematisk sammanställning över hur försäkringsrörelse och risker indelas och klassificeras (se avsnitt 1.5 Klassificering av försäkringsrörelse).

​

2. Förarbeten, nyheter och lagstiftningsarbete

 

Den nya lagstiftningstekniken i FRL innebar bl.a. att den associationsrättsliga regleringen för försäkringsaktiebolag i huvudsak knöts till ABL. Motsvarande reglering för ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar knöts i varierande utsträckning till lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (FL). Därmed kom motivuttalanden och författningskommentarer angående (gamla) försäkringsrörelselagen (1982:713, GFRL) och lagen (1972:262) om understödsföreningar (UFL) att mista sin relevans för de frågor som regleras enligt ABL eller FL. Förarbetena till den lagstiftning som hade föregått FRL har dock oförändrad rättslig relevans för tolkningen av de associationsrättsliga särregler och de rörelseregler som har överförts till FRL. Detta innebär bl.a. att de regler som anses ha överförts ”oförändrade i sak” till FRL, inte behandlas i propositionen till FRL. Under utskottsbehandlingen av propositionen till FRL betonade Finansutskottet därför att motivuttalanden och författningskommentarer till GFRL och UFL även fortsättningsvis skulle vara gällande (se avsnitt 2.1.16).

Det andra avsnittet av FörsäkringsrörelseManualen inleds med en översikt över rörelsereglernas och de associationsrättsliga särreglernas bakgrund. Syftet är att ge en djupare förståelse för dessa regler och, inte minst, ett verktyg för fördjupade rättsutredningar. Av denna anledning anges relativt utförligt i vilka förarbeten och litteratur innebörden av olika regler har utvecklats närmare. Sammantaget utgör avsnittet även ett förslag till vad ett juridiskt bibliotek i försäkringsrörelsefrågor kan innehålla (se avsnitt 2.1 Förarbeten). Vidare summeras ny lagstiftning som har tillkommit efter FörsäkringsrörelseManualens första upplaga (se avsnitt 2.2 Nyheter i FRL).

Avsnittet avslutas med en snabbguide till FRL:s förarbeten (se avsnitt 2.4 Förarbetsguiden).

 

3. Rörelseregler  

 

För verksamheten i alla försäkringsföretag gäller enligt FRL ett antal grundläggande regler. Dessa rörelseregler medför att andra krav ställs på ett försäkringsföretags verksamhet och kontrollen av den, än på ett vanligt företag: Om verksamheten i ett försäkringsföretag inte drivs i enlighet med dessa krav har Finansinspektionen möjlighet att ingripa med sanktioner.

Trots lagstiftarens vällovliga ambition att samla de grundläggande rörelsereglerna i ett kapitel i FRL (4 kap.) är indelningen inte given och ibland överraskande. Bilden kompliceras dessutom av att vissa regler är tillämpliga för vissa, men inte alla, försäkringsföretag. Därför lämnas i avsnitt 3 en översikt över vilka de viktigaste rörelsereglerna är, var man hittar dem och vilka regler som ska tillämpas av vilka företag (se avsnitt 3.1 Översikt över rörelsereglerna).

Rörelseregler har en tendens att hänga ihop på olika sätt. En viss regel kan sällan tillämpas eller förstås isolerat från andra regler. Det är därför svårt att lösa ett försäkringsföretags juridiska problem genom att enbart slå i en klassisk lagkommentar. Det räcker t.ex. inte att identifiera vilka ett försäkringsföretags tillåtna finansieringsformer är, utan man måste även beakta gränserna för tillåten upplåning. På liknande sätt räcker det inte att konstatera vem som inte omfattas av låneförbudet i ett försäkringsaktiebolag, utan man måste även beakta reglerna om avtal med en jävskrets om tjänster. Det finns många liknande exempel. Av denna anledning görs i avsnitt 3 ett försök att presentera rörelsereglerna på ett sätt som leder läsaren vidare mot en helhetssyn. Vidare lämnas inte endast en kortare kommentar till reglerna. Stor tyngd läggs vid relativt detaljerade hänvisningar till förarbeten samt till föreskrifter, promemorior och praxis från Finansinspektionen (se avsnitt 3.2 Grundläggande rörelseregler och 3.3 Särskilda rörelseregler för livförsäkringsföretag).

Avslutningsvis har frågorna om undantag från rörelsereglerna, dispenser, samlats på ett ställe (se avsnitt 3.4 Undantag).

 

4. Försäkringsaktiebolag 

 

Det fjärde avsnittet av FörsäkringsrörelseManualen 2014 inleds med en översikt över vissa begrepp av särskild betydelse för försäkringsaktiebolagens associationsrätt (se avsnitt 4.1 Särskilda begrepp för försäkringsaktiebolag).

Därefter följer en sammanställning av de associationsrättsliga nyheterna i FRL och ABL för försäkringsaktiebolag efter 1 april 2011, då FRL trädde i kraft (se avsnitt 4.2 Nyheter i FRL och ABL för försäkringsaktiebolag).

De associationsrättsliga nyheterna i FRL jämfört med GFRL framgår av avsnitt 4.3 samt än mer utförligt i FörsäkringsrörelseManualen 2011. Avsnittet inleds med en beskrivning av bakgrunden till den i FRL valda associationsrättsliga strukturen (se avsnitt 4.3.1 Utgångspunkt för reglering av försäkringsaktiebolag). Sedan lämnas en komprimerad sammanfattning – executive summary – av de viktigaste nyheterna i FRL jämfört med GFRL (se avsnitt 4.3.2 Huvuddragen i 2011 års reform för försäkringsaktiebolag).

FRL innebar en välbehövlig associationsrättslig reform för försäkringsaktiebolagen, med innebörd att aktiebolagslagen (2005:551, ABL) kom att utgöra den associationsrättsliga basen. FRL (11 kap.) innehåller de undantag från ABL som föranleds av försäkringsverksamhetens särart. Tyvärr är antalet undantag omfattande. Det innebär att lagstiftningen har blivit fragmentarisk och svåröverskådlig. I det avslutande avsnittet 4.4 görs därför först en snabböversikt över vilka delar av ABL som FRL avviker från (se avsnitt 4.4.1 ABL-FRL-Snabböversikt). Därefter följer en sammanställning av ABL:s regler och FRL:s avvikelser i ett sammanhang. Eftersom försäkringsaktiebolag ofta ingår i företagsgrupper tillsammans med ”vanliga” aktiebolag innehåller sammanställningen även en jämförelse mellan de olika reglerna i ABL och FRL (se avsnitt 4.4.2 ABL-FRL- lagtextsammanställning för försäkringsaktiebolag). Avsnittet avslutas med korta kommentarer till vissa av de associationsrättsliga reglerna (se avsnitt 4.4.3 Kommentar till de associationsrättsliga särreglerna för försäkringsaktiebolag).

​

5. Ömsesidiga försäkringsbolag

 

Det femte avsnittet av FörsäkringsrörelseManualen inleds med en översikt över vissa begrepp av särskild betydelse för ömsesidiga försäkringsbolags associationsrätt (se avsnitt 5.1 Särskilda begrepp för ömsesidiga försäkringsbolag).

Därefter följer en sammanställning av de associationsrättsliga nyheterna i FRL och FL för ömsesidiga försäkringsbolag efter 1 april 2011 (se avsnitt 5.2 Nyheter i FRL och FL för ömsesidiga försäkringsbolag).

De associationsrättsliga nyheterna i FRL jämfört med GFRL framgår av avsnitt 5.3 (samt än mer utförligt av FörsäkringsrörelseManualen 2011). Detta avsnitt inleds med en beskrivning av bakgrunden till den valda associationsrättsliga strukturen för reglering av ömsesidiga försäkringsbolag (se avsnitt 5.3.1 Utgångspunkt för reglering av ömsesidiga försäkringsbolag). Sedan lämnas en komprimerad sammanfattning – executive summary – av de viktigaste nyheterna i FRL jämfört med GFRL (se avsnitt 5.3.2 Huvuddragen i 2011 års associationsrättsliga reform för ömsesidiga försäkringsbolag).

FRL innebar en omfattande associationsrättslig reform för de ömsesidiga försäkringsbolagen. Trots att flera av dem hade antagit ett aktiebolagsrättsligt förhållningssätt till många associationsrättsliga frågor, utgjorde FL, och inte ABL, det associationsrättsliga regelverk som kompletterade FRL. Den ömsesidiga försäkringsverksamhetens särart ansågs dock så betydande att FRL:s regler (12 kap.), inte FL:s, utgjorde den associationsrättsliga basen. FL blev endast tillämpligt vid direkt hänvisning. Antalet hänvisningar till FL är dock så omfattande att lagstiftningen blev fragmentarisk och svåröverskådlig. I avsnitt 5.4 görs därför ett försök till en ”konsoliderad” sammanställning av 12 kap. FRL och FL till en enda sammanhängande text (se avsnitt 5.4.1 FL-FRL-Lagtextsammanställning för ömsesidiga försäkringsbolag). Avsnittet avslutas med korta kommentarer till de associationsrättsliga reglerna (se avsnitt 5.4.2 Kommentar till de associationsrättsliga särreglerna för ömsesidiga försäkringsbolag).

 

Efter publiceringen av FörsäkringsrörelseManualen 2014 har FL ersatts av LEF. I en kommande del i revideringen av FörsäkringsrörelseManualen – Bolagsregler – kommer ovan nämnda konsoliderade sammanställning och kommentarer, att uppdateras.

 

6. Försäkringsföreningar

 

Det sjätte avsnittet av FörsäkringsrörelseManualen 2014 inleds med en översikt över vissa begrepp av särskild betydelse för försäkringsföreningars associationsrätt (se avsnitt 6.1 Särskilda begrepp för försäkringsföreningar).

Därefter följer en sammanställning av de associationsrättsliga reglerna för försäkringsföreningar. Den inleds med en beskrivning av bakgrunden till den valda associationsrättsliga strukturen för reglering av försäkringsföreningar (se avsnitt 6.2.1 Utgångspunkt för reglering av försäkringsföreningar). Sedan lämnas en komprimerad sammanfattning – executive summary – av de viktigaste nyheterna i FRL jämfört med UFL (se avsnitt 6.2.2 Huvuddragen i 2011 års associationsrättsliga reform för försäkringsföreningar).

FRL innebar även en omfattande näringsrättslig och associationsrättslig reform för understödsföreningarna. Den närmare innebörden av de för föreningarna nya rörelsereglerna framgår av avsnitt 3. För de associationsrättsliga frågorna utgjorde FL den associationsrättsliga basen. FRL (13 kap.) innehöll de undantag från FL som föranleddes av försäkringsverksamhetens särart. Tyvärr blev antalet undantag omfattande. Det innebär att lagstiftningen blev fragmentarisk och svåröverskådlig. I avsnitt 6.3 görs därför ett försök till en ”konsoliderad” sammanställning av 13 kap. FRL och FL till en enda sammanhängande text (se avsnitt 6.3 FL-FRL- lagtextsammanställning för försäkringsföreningar).

 

Efter publiceringen av FörsäkringsrörelseManualen 2014 har FL ersatts av LEF. I en kommande del i revideringen av FörsäkringsrörelseManualen – Bolagsregler – kommer ovan nämnda konsoliderade sammanställning att uppdateras.

 

7. Finansinspektionens praxis och föreskrifter

 

Finansinspektionens beslut har fått mycket stor, i praktiken närmast avgörande betydelse både för rättsreglernas innehåll och för deras tillämpning. De flesta försäkringsföretag brukar därför lösa sina frågor i dialog med Finansinspektionen. Fenomenet kallas för ”Soft Law” och belyses i det sjunde avsnittets första del (se avsnitt 7.1 Föreskrifter, allmänna råd och EIOPA-riktlinjer).

Till Finansinspektionens mer betydande bemyndiganden enligt FRL hör att meddela förhandsbesked och tillstånd, medge undantag – dispenser – från bestämmelser i lagen samt att ta emot underrättelser av olika slag (se avsnitt 7.2 Förhandsbesked, tillstånd och undantag). Finansinspektionens ingripandemöjligheter har utvidgats succesivt under åren (se avsnitt 7.3 Ingripanden). Därefter följer en mer utförlig framställning om den del av Finansinspektionens verksamhet som kanske är mest känd för de flesta (se avsnitt 7.4 Sanktioner).

Finansinspektionens praxis i ett flertal frågor behandlas relativt utförligt i Hans Frostell och Edmund Gabrielssons Kommentar till Försäkringsrörelselagen m.m., Stockholm, 2002 (Frostell och Gabrielsson). I FörsäkringsrörelseManualen 2014 har ett antal av Finansinspektionens sanktions- och andra beslut m.m. i tiden efter Frostell och Gabrielsson, dvs. från och med 2002 till och med 2013, ordnats och kommenterats i enlighet med den nya systematiken i FRL. Många av besluten finns publicerade på Finansinspektionens hemsida (www.fi.se). Sammanställningen rymmer dock även ett stort antal icke publicerade beslut (se avsnitt 7.5 Praxis).

Finansinspektionen har utfärdat ett stort antal föreskrifter och allmänna råd – FFFS – om olika frågor. Att hitta vilket FFFS som innehåller reglering av en viss fråga, är ofta självskrivet, men ibland inte alldeles enkelt. Finansinspektionens webbsida saknar effektiva sökfunktioner. På sista tiden har även riktlinjer från Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) tillkommit. I det sjunde avsnittets avslutande del görs ett försök att underlätta navigeringen (se avsnitt 7.6 FFFS -guiden).

​

Finansinspektionens solvensrelaterade praxis 2016–2018 har återgivits i Solvensregler och i Solvensregler Regelöversikten finns en tabellöversikt över denna praxis.

​

Korsreferenstabeller

 

För att underlätta för de läsare som är vana att tillämpa GFRL att orientera sig i den nya lagstiftningen har två korsreferenstabeller upprättats. Tabellerna kan även underlätta vid rättsutredningar och läsning av äldre förarbeten, litteratur, föreskrifter och sanktionsbeslut. Vidare har en tredje tabell upprättats avseende kopplingen mellan FRL:s associationsrättsliga delar och BFL/BRL (denna tabell återfinns även i det associationsrättsliga avsnittet 4.4.3).

Den första tabellen – Från GFRL till FRL och ABL – visar vilka bestämmelser i FRL och ABL som motsvarar tidigare bestämmelser i GFRL.  

Den andra tabellen – Från FRL till GFRL – visar vilka bestämmelser i GFRL som motsvarar de nya bestämmelserna i FRL.

Den tredje tabellen – Från FRL till BFL och BRL – visar vilka associationsrättsliga bestämmelser i BRL och BFL som utgör förebilder för motsvarande bestämmelser i FRL

 

Sakregister/ordlista/Svensk-engelsk ordbok

 

Sakregister visar, i bästa fall, var i en bok man kan hitta information om ett i texten ofta använt fackuttryck. Sakregistret i denna skrift uppfyller förhoppningsvis detta ändamål. Därutöver ska sakregistret kunna användas som en kort ordlista och förenklad svensk-engelsk ordbok. I sakregistret har därför lagts in vissa i försäkringsverksamhet vanligen förekommande uppslagsord fast de inte återfinns i bokens textavsnitt. Under dessa uppslagsord saknas dock av naturliga skäl sidhänvisningar.

En omfattande sammanställning av försäkringsrelaterade uttryck finns i Försäkringstermer, utgiven av Svenska Försäkringsföreningen, Solna, 1987 (Försäkringstermer) och dess efterföljare Försäkringsord, Stockholm, 2012. Främst ur näringsrättslig synvinkel har många av uttrycken i Försäkringstermer blivit irrelevanta och Försäkringsord har tyvärr inte haft till syfte att spegla den näringsrättsliga begreppsapparaten.

Översättningar till engelska i detta sakregister har gjorts med användande av de uttryck som författaren – rätt eller fel – uppfattar som de vanligast förekommande uttrycken på brittisk engelska.