Spellista
Musik för försäkringsrättsligt överintresserade personer (FÖP)
Få arbeten är så pressande och arbetstyngda som försäkringsjuristens. 1 Jag är väl medveten om att de böcker jag skriver och de föreläsningar jag håller inte enbart underlättar arbetet, utan även kan bidra till ökad stress. Behovet av avkoppling kan därför vara stort och jag föreslår att läsaren med jämna mellanrum bryter arbetet, samlar några kollegor och ordnar en after work (AW).
Vid en korrekt utförd AW får det inte saknas musik. I det följande lämnas därför förslag till en för försäkringsrättsligt överintresserade personer (FÖP) relevant spellista. 2
Jag hoppas att det nedanstående kan inspirera till rätt låtval.
AW
Magnus Uggla ”Dansar aldrig nykter”
Juridisk rådgivning
Johnny Cash “This side of the law”
Miss Li ”Instruktionsboken”
Tina Turner ”Typical male”
Regler
C-Bool ”Golden rules”
Social Distortion ”Gotta know the rules”
Emma Nordenmark ”Reglerna”
Connie Francis”Too many rules”
Regelförändringar
Michael B. Tretow ”Jämmer – det var bättre förr”
Regelefterlevnadsfunktion
Muse ”Compliance”
Försäkringsbegreppet
Stevie Wonders ”Don't you worry 'bout a thing”
Riskdelning
The Beatles ”Help”
Eric Carmen ”All by myself”
Bill Withers”Lean on me”
Kompensationsmoment
Coldplay ”Fix you”
Ålderspension
The Beatles ”When I’m 64”
Försäkringsbrist
The Calling ”Fallin apart”
Försäkringsdistribution
B.B. King ”I got some help I don’t need”
Timberback Donoghue ”Insurance Man”
Raymond & Maria ”Ingen vill veta var du köpt din tröja”
Underwriting
Sade ”Smooth Operator”
The Beatles ”Take out some insurance”
Taylor Swift ”No Body No Crime”
Utlåning
Ella Fitzgerald ”I’ve got five dollars”
Försäkringsklasser
Davido ”Assurance”
Tee Grizzley ”Life insurance”
Ramones ”High risk insurance”
Disappear Fear “Love insurance”
Bigots ”Home insurance”
Coca Carola ”Paraplyförsäkring”
Rihanna ”Umbrella”
Stabilitetsprincipen
Timbuktu ”Alla vill till himmelen men ingen vill dö”
Framåt fredag ”Ingen vill till Mellerud, alla kör förbi”
Genomlysningsprincipen
Lars Winnerbäck ”Monsterteorin”
God försäkringsstandard
Peps Persson ”Hög standard”
Skadeförebyggande åtgärder
Kurt Olsson och Damorkestern ”Flickor bak i bilen”
Tillsyn
Frank Sinatra ”Santa Clause is coming to town”
The Police ”Every Breath You Take”
Bryta mot regler
Ozzy Osbourne ”Breakin all the rules”
Jack Savoretti ”Breaking the rules”
Helen Sjöholm ”Lämna inga dörrar på glänt”
Chris Rea ”Only a fool plays by the rules”
Lastkaj 14 ”Samhället suger”
Markus Krunegård ”Ibland gör man rätt, ibland gör man fel”
Mathias Holmgren ”Något som kan hända” (alternativt Gareth Gates ”Anyone of us”)
Darren Hayes ”Stupid mistake”
Rufus Wainwright ”Rules and regulations”
Självrättelse
Leonard Cohen ”The Future”
Edith Piaf ”Non, je ne regrette rien” (alternativt ”Nej jag ångrar ingenting” med Anita Lindblom).
Tom Petty and the Heartbreakers ”I won’t Back Down”
Magnus Uggla ”Utan dig”
Njut!
Explanatory text
Eftersom jag själv är en svårartat försäkringsrättsligt överintresserad person (FÖP), kan jag naturligtvis inte överlämna ovanstående spellista utan en relativt utförlig, försäkringsrättslig kommentar.
Nemo saltat sobrius
Inledningsvis bör framhållas att en AW kan mycket väl genomföras utan intag av alkoholhaltiga drycker. 3 Dessutom bör man vara vaksam så AW:n inte övergår till dans, med de för stämningen på en arbetsplats olyckliga initiativ som det kan medföra. Här räcker det att hänvisa till en av historiens mest kända pläderingar utförd av historiens kanske mest kände sakförare, Marcus Tullius Cicero, i Rom 62 f.Kr.
Till försvar av den mutanklagade befälhavaren Lucius Licinius Murena påstod Cicero att ”nemo enim fere saltat sobrius, nisi forte insanit”, dvs. ”ingen dansar nykter, om han inte är skvatt galen”. Med detta uttalande avsåg Cicero att framhålla att, då det inte framförts några bevis för att Murena brukade dricka sig berusad eller var sinnesrubbad, det inte var sannolikt att han hade anordnat de depraverade danstillställningar i sitt hem som han anklagats för.4
Den slutsats vi kan dra är att man bör undvika alkoholhaltiga drycker vid AW eftersom det kan urarta i dans, med förnedrande följder. I musikens värld har Magnus Uggla förvaltat Ciceros tankegång i sin ”Dansar aldrig nykter”, i och för sig genom att erkänna sig skyldig till såväl dryckenskap som dans.5
Behovet av juridisk rådgivning
Det är inte så lätt att veta vad som är rätt och vad som är fel, som man kan få intryck av när man läser Finansinspektionens beslut i sanktionsärenden. Detta dilemma har Johnny Cash utvecklat i “This side of the law”.6 Behovet av juridisk rådgivning är stort och man förstår att Miss Lis ”Instruktionsboken” egentligen handlar om de juridiska vägledningar som finns tillgängliga för de som har varit nära att ge upp, inte funnit sin plats i livet och hela tiden söker efter något.7
Fast det är klart, ingen har lika vältaligt och övertygande beskrivit behovet av en bra juridisk rådgivare som Tina Turner i ”Typical male”. När hon sjunger att hon vill omfamna juristens rättskänsla vill man gärna rycka ut för att hjälpa henne med hennes svåra problem med lagen i allmänhet och auktoriteter i synnerhet.8
Regler
Som förmodligen framgått är regler det bärande temat i min gärning. För den musikintresserade finns lyckligtvis ett hav av regelmusik att välja bland. Som exempel kan nämnas C-Bool som i ”Golden rules” föreslår att man ska leva efter sina egna regler och inte okritiskt följa rådgivare som anser sig veta vad som är rätt och fel.9 Ett annat bra exempel på samma tema är ”Gotta know the rules” med Social Distortion.10 Ett av de mer framträdande exemplen på regler är den överväldigande uppräkningen därav som finns i en låt som, konstigt nog, påstås vara en barnvisa; ”Reglerna” av och med Emma Nordenmark. Enligt Connie Francis är dock problemet att det finns ”Too many rules” och att de som skriver dem är galna.11
Regelförändringar
Som bekant har försäkringsbranschen, oftast företrädd av Svensk Försäkring, vid flera tillfällen motsatt sig föreslagna förändringar av regelverket. Jag tycker att Norrköpingssonen Michael B. Tretow, som tyvärr gick bort under våren 2025, lyckades fånga essensen i branschens kritik mot regelutvecklingen i ”Jämmer – det var bättre förr”.12
Regelefterlevnadsfunktion
Varje försäkringsföretag måste ha en funktion som granskar regelefterlevnaden, även kallad compliancefunktionen. Föga förvånande har denna funktion tillägnats en egen låt. I ”Compliance” framhåller Muse att funktionen bör hålla huvudet kallt och bortse från skälighet och medkänsla. Compliance är det enda vi egentligen begär och allt motstånd är lönlöst.13
Försäkringsbegreppet
Ur språklig synvinkel handlar försäkring om att göra något säkert. Ordet säker kommer från latinets sine cura, dvs. utan bekymmer. När man betalar sin försäkringspremie köper man alltså egentligen inte rätten till ersättning för en framtida oförutsedd skada. Det man betalar för är frihet från att bekymra sig för en framtida oförutsedd skada. Denna viktiga precisering av försäkringsbegreppet har få förstått lika bra som den reklambyrå som lanserade försäkringsföretaget if:s reklamkampanj, byggd på Stevie Wonders ”Don't you worry 'bout a thing”.14
Riskdelning
Ett annat betydelsefullt inslag i försäkring är förekomsten av delning av risker inom kollektivet av försäkrade. En mer klassisk illustration härav än The Beatles ”Help” är svår att hitta. Det är uppenbart att låten är riktad till ett kollektiv av försäkrade, särskilt yngre försäkrade. Till exempel framhåller John Lennon att han, med stigande ålder, inte längre vill vara ”self assured” utan öppna dörren för en annan lösning med ett solidariskt inslag av omsorg, dvs. delning av risk.15 Samma tema återkommer i ”All by myself” av Eric Carmen (med partier stulna från Pianokonsert Nr 2 av Sergej Rachmaninov, vars arvingar stämde Carmen för intrång i upphovsrätten). För många är låten kanske mest känd från Bridget Jones Diary eller Celine Dions ikoniska inspelning.
Artikelförfattarens favorit är dock Eric Carmens originalinspelning från 1976.16 En annan låt på samma tema är Bill Withers ”Lean on me” men här handlar det mer om att både ge och ta hjälp än att begära den.17
Kompensationsmoment
En förutsättning för att ett åtagande ska anses innefatta försäkring är att det finns ett kompensationsmoment. En försäkring måste alltså innebära, till exempel, att ersättning utges, att ett försäkrat föremål repareras eller ersätts eller att en försäkrad får vård. När den försäkrade var ingen mindre än skådespelerskan Gwyneth Paltrow, inspirerades Coldplay’s sångare Chris Martin att utfästa att han skulle ”Fix you”.18 Förmodligen underlättades utfästelsen av att Paltrow och Martin var gifta. Att Paltrow ändå valde att dumpa Martin trots denna, den moderna försäkringshistoriens mest älskade utfästelse, upprörde inte bara den engelska försäkringsbranschen utan hela nationen.19 Förmodligen innebar skilsmässan att det försäkrade intresset, 6 kap. 1 § försäkringsavtalslagen (2005:104) (FAL), upphörde.
Ålderspension
The Beatles ”When I’m 64” är utan tvekan den givna hyllningen till ålderspensionen. I sången beskriver Paul McCartney dilemmat med att inte i förväg veta, men i vart fall hoppas, att man kommer att behövas och bli utfodrad fast man fyllt 64. Med beaktande av senare publicerade generella aktuariella antaganden om dödlighet, lär ”64” dock (med upphovsmannens tillstånd) ha justerats uppåt vid flera tillfällen, senast till ”94”.20
Försäkringsbrist
Försäkringsnöd innebär att det inte går att teckna försäkring som det finns behov av. Ett annat fenomen är försäkringsbrist, dvs. att det finns både försäkring och behov, men att teckning ändå inte sker. På uppdrag av försäkringsföretaget Income Insurance i Singapore tonsattes det sistnämnda fenomenet på ett föredömligt sätt av det amerikanska rockbandet The Calling i ”Fallin apart”: allt håller på att falla sönder men Income Insurance vill sätta ihop det igen.21
Försäkringsdistribution
Naturligtvis är även distribution av försäkring en omsjungen företeelse. Icke förvånande är det inte i särdeles positiva tongångar. B.B. King menade till exempel att familjens livförsäkringsagent agerade på ett sätt som fick B.B. att tycka att ”I got some help I don’t need”. Bl.a. irriterade sig B.B. på att det ofta fanns tecken på att försäkringsagenten gjort hembesök när fru King – men inte B.B. – var hemma. Herr King föreslog därför att agenten borde fundera på att teckna lite försäkring på sitt eget liv.22 Om möjligt ännu mer kritisk är Timberback Donoghue i ”Insurance Man”. Donoghue skräder inte orden utan lovar lyssnaren att man försäkrar bort sitt liv och blir rånad på allt man äger har om man undertecknar en ansökan om försäkring.23
Vi känner alla till att förmedlarnas jobb ofta är hårt, enahanda och otacksamt. Särskilt gäller det vid förmedling via telefon. Där kan kraven på antalet lyckade samtal vara höga och ”Ingen vill veta var du köpt din tröja”, som
framhållits på ett förtjänstfullt sätt av Raymond & Maria.24 Var och en förstår att låtens gråa diskbänksrealism handlar om försäkringsförmedling.
Teckna eller inte teckna försäkring
Sade är en varm förespråkare för att man ska teckna försäkring. I ”Smooth Operator” jämställer hon försäkring, förmodligen en rejäl pensionsförsäkring, med en licens att älska.25 Många år tidigare var The Beatles inne på samma linje med ”Take out some insurance”. Utan försäkring kan man lika gärna lägga sig ner och dö.26
Taylor Swift är, mig veterligen, den enda som har skrivit en hitlåt om betydelsen av att inte teckna försäkring. I ”No Body No Crime” framhåller hon inledningsvis att avsaknaden av en kropp hindrar att hon åtalas för mord på sin man. Om kroppen mot förmodan skulle dyka upp (trots att hon tog en rejäl tur med båten efter att ha städat upp i huset) är hon dock ganska nöjd med att det var mannens älskarinna som tog ut en fet försäkring på mannens liv, inte hon själv.27
Utlåning
Som bekant får försäkringsföretag låna ut medel i viss utsträckning. Före genomförandet av Solvens II-direktivet fanns skuldförbindelser med säkerhet i bolagets livförsäkringsbrev t.o.m. i förteckningen över tillgångar som fick användas för skuldtäckning. Förhållandet har varit föremål för vacker sång av ingen mindre än Ella Fitzgerald i ”I’ve got five dollars”. Fitzgerald avslöjar att hon skuldsatt sig bortom alla gränser, till och med genom att belåna sin livförsäkring.28
Försäkringsklasser
Tvärtemot vad många tror, finns det gott om musik som handlar om olika försäkringsklasser. Här följer några exempel.
Livförsäkring, eller i vart fall livslång försäkring, är ett tema som flera låtskrivare utgått från. En av dem är Davido som i låten ”Assurance” berättar hur han kärleksfullt ger sin flickvän livslång försäkring.29 ”Life insurance” med Tee Grizzley får dock representera ett av alla dessa missförstånd om försäkring. Grizzley har inte förstått att livförsäkring skyddar mot kostnaderna av att dö för tidigt (närståendes behov av försörjning) eller för sent (eget behov av försörjning), utan tror att försäkringen skyddar mot döden i sig.30
Annan personförsäkring än livförsäkring är också omsjungen. Ramones har t.ex. ägnat en låt åt ”High risk insurance”.31 Till denna kategori räknas försäkring av personer som måste utsätta sig för högre risker än normalt, t.ex. hjälparbetare.32 En försäkring med oklar klassificering, möjligen lutande åt olycksfallsförsäkring, är “Love insurance” av och med Sonia Rutstein, a.k.a. Disappear Fear. Rutstein vill teckna en försäkring på en miljon dollar som ska falla ut om hennes partner överger henne. Glädjande nog har hon förstått vad försäkring går ut på. Hon förstår att försäkringen inte kan skydda henne mot att få sitt hjärta krossat. Å andra sidan kommer hon bara att vara ensam på vägen till banken.
Bland musik om skadeförsäkring kan nämnas ”Home insurance” av Bigots. Här riktas dock beaktansvärd kritik mot hemförsäkringens möjligheter att skapa den bekymmersfria atmosfär som är försäkringens syfte.33
Paraplyförsäkring, dvs. ansvarsförsäkring som syftar till att fånga upp brister och överskridna limiter i försäkringstagarens standardförsäkringar, är svårt att tänka sig att någon har tillägnat en sång. Så är emellertid fallet. Coca Carolas ”Paraplyförsäkring” svävar visserligen kanske något utanför ramarna.34 Man får närmast associationer till det klassiska försäkringsskämtet om paraplyförsäkring; ”Jag är ledsen men er paraplyförsäkring täcker endast försäkringsfall som orsakats av ett paraply”. Många i branschen menar dock att den verkliga paraplyförsäkringshyllningen är Rihannas erbjudande att du kan få ställa dig under hennes paraply (dvs. Umbrella Personal Liability Insurance), i försäkringsbranschens favoritlåt nr 1; ”Umbrella”.35
Stabilitetsprincipen
Som säkert många känner till är stabilitetsprincipen, 4 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) (FRL), rörelsereglernas portalbestämmelse. Inom musiken har flera låtskrivare tagit på sitt ansvar att utveckla denna regel. I ”Alla vill till himmelen men ingen vill dö” framhåller t.ex. Timbuktu att det finns många risker i livet som man måste ta men att lidandet kan reduceras om man ser till att man har tillräckligt med kapital, vilket även anknyter till försäkringsbegreppet i teknisk mening.36 Om man tycker att texten är för deprimerande föreslås alternativet ”Ingen vill till Mellerud, alla kör förbi”, producerad av Sveriges Radio P4 i programmet Framåt fredag. Här blir dock kopplingen till försäkring tveksam.
Genomlysningsprincipen
Svårbegripliga försäkringsvillkor samt brister i för- och efterinformation kan strida mot genomlysningsprincipen, 4 kap. 2 § FRL. Lars Winnerbäck är en person som uppenbarligen saknar förtroende för försäkringsföretagens förmåga att leverera begriplig text. I ”Monsterteorin” jämställer han texten i ett försäkringsvillkor med hat och cancer.37
God försäkringsstandard
Enligt förarbetena till kravet på god försäkringsstandard, 4 kap. 3 § FRL, är det skillnad mellan en standard och en god standard i branschen. Vad som inte framgår av motiven till försäkringsrörelselagen, men som förtjänstfullt avhandlats av Peps Persson, är att god standard inte är liktydigt med ”Hög standard”. Vad Persson förmodligen menar är att bristande god standard i utförandet inte uppvägs av omfattande innehav av placeringstillgångar.38
Skadeförebyggande åtgärder
Skadeförebyggande åtgärder kan anses utgöra försäkringsrörelse och marknadsföring av skadeförebyggande produkter kan utgöra därmed sammanhängande verksamhet i den betydelse som avses i förbudet mot försäkringsfrämmande verksamhet (4 kap. 4 § FRL), åtminstone i ett skadeförsäkringsföretag. När det gäller bilförsäkring har t.ex. Folksam Sak lagt ner betydande ansträngningar på att i detalj varna svenska folket för olycksdrabbade bilar. Särskilt BMW har fått stryk. Enligt en rapport som publicerades 2014 hade Folksam kommit fram till att BMW-förare (förmodligen manliga) var inblandade i singelolyckor mer än tio gånger oftare än Toyota-förare.39 Tio år senare ledde BMW fortfarande ligan med de högsta försäkringspremierna av alla bilmärken.40 Förmodligen har manliga BMW-förare inte lyssnat tillräckligt på Kurt Olssons och Damorkesterns subtilt framförda ”Flickor bak i bilen”.41 Budskapet, som upprepas flitigt i detta verk, är att bilförare ska fästa sin uppmärksamhet framåt och inte på flickor i baksätet. De vill nämligen inte vara med om en kollision.
Tillsyn
Som bekant är Finansinspektionens tillsyn behäftad med vissa svårigheter och bl.a. beroende av att inspektionen får all information som inspektionen begär av försäkringsföretagen (se 17 kap. 5 § FRL). I jämförelse med den beskrivning av jultomtens tillsyn som ges i ”Santa Clause is coming to town” (gärna med Frank Sinatra) framstår inspektionens tillvägagångssätt som amatörmässigt. Jultomten ser allt och vet allt.42 En annan, som gjort en mer effektiv övervakning än Finansinspektionens till sin livsuppgift, är The Police. I ”Every Breath You Take” lovar Sting att kontrollera allt, varje litet steg, hela tiden, både natt och dag.43 Det kan inte bli bättre!
Bryta mot regler
Finns det regler måste det även finnas någon som bryter mot dem. I annat fall skulle Finansinspektionen inte få någon användning för sin noggrant utformade sanktionsprocess. En som inte gör inspektionen besviken är Ozzy Osbourne som med ”Breakin all the rules” avslöjar sin bristande lämplighet för att leda eller utöva inflytande över ett försäkringsföretag (jfr 2 kap. 4 § 4 FRL). Eftersom ingen lyssnar på honom eller bryr sig om vad han säger, tänker han bryta mot alla regler som finns.44 I ”Breaking the rules” får man klart för sig att Jack Savoretti är en person som delar Osbournes uppfattning om hur ett försäkringsföretag bör ledas. Överraskande nog har Helen Sjöholm slutit sig till regelbrytarna. I ”Lämna inga dörrar på glänt” påstår hon upprepade gånger att det är den som följer regler som gör fel.45 Här finner man även legenden Chris Rea som menar att “Only a fool plays by the rules”.46 På svenska är det, förutom Helen Sjöholm, givet att nämna Lastkaj 14 med den finstämda ”Samhället suger”.47
Förutom de medvetna och avsiktliga regelbrotten finns naturligtvis ett stort utrymme för misstag. Detta ämne har utvecklats av flera låtskrivare. T.ex. har Markus Krunegård påpekat att ”Ibland gör man rätt, ibland gör man fel”. Krunegård gör även det betydelsefulla påpekandet att man kan göra fel genom att vidta en viss åtgärd men även genom att underlåta att vidta en åtgärd.48 En föregångare var förstås landsplågan ”Något som kan hända” med Mathias Holmgren.49 Det fanns en tid när man inte kunde slå på radion utan att höra Holmgren försäkra att det han gjort var ett misstag av honom som kunde ha hänt vem som helst. Det lika tröttsamma engelska originalet ”Anyone of us” med Gareth Gates, ofta kallad ”Stupid mistake” (på grund av omkvädet) ska dock inte förväxlas med ”Stupid mistake” med Darren Hayes.50 Budskapet är nästan identiskt men den sist nämnda låten känns betydligt fräschare.
Finansinspektionens inofficiella favorit lär vara den frekventa uppmaningen att älska regler och inte bryta mot dem som finns i Rufus Wainwrights ”Rules and regulations”.51
Självrättelse
När man upptäcker att man gjort ett stupid mistake, kan det vara klokt att göra en pudel och snabbt upphöra med regelöverträdelsen (se 18 kap. 3 § FRL). Allra bäst är om man har möjlighet att göra en självrättelse innan överträdelsen upptäcks. I musikens värld finns det de som förstår detta och de som inte gör det.
Till de som inte förstår poängen med rättelse och ånger kan vi utan tvekan räkna in Leonard Cohen. I ”The Future” pratsjunger han om att han inte alls förstår vad som menas med ånger. Han har sett framtiden. Ånger är meningslöst för allt blir ändå bara värre.52 Fast det är klart, först ut i denna genre var förstås Edith Piaf med ”Non, je ne regrette rien” (”Nej jag ångrar ingenting” med Anita Lindblom).53 Tydligare kan det inte bli. Möjligen med undantag för Tom Petty and the Heartbreakers med ”I won’t Back Down”.54
Någon som däremot tagit till sig det konstruktiva med ånger och rättelse är Magnus Uggla, vars musik fick inleda vår spellista. Nu låter vi Uggla avsluta den. I ”Utan dig” lovar han total förändring och fullständig underkastelse och ger därmed pudeln ett ansikte (och kanske en frisyr?).55
1. Det finns absolut inget belägg för detta påstående.
2. På motsvarande sätt som Wikipedia definierar MÖP (Militärt Överintresserad Person) kan FÖP definieras som ”ett nedsättande eller självironiskt begrepp” för en person som visar ”ett osunt stort intresse” för försäkringsrätt och som utgör en del av en ”subkultur” som odlar sådana intressen.
3. När det gäller hög arbetsbelastning och alkohol bör erinras om att redan Friedrich Engels och Karl Marx slog fast att ”Drink is the curse of the working classes”. Oscar Wilde höll dock inte med, utan menade att ”Work is the curse of the drinking classes”.
4. Se Amelie Rosengren, Nemo saltat sobrius: Dancing in ancient Rome, latinitium.com, Richard Wellington Husband, The Prosecution of Murena, The Classical Journal, Vol. 12, No. 2 1916 och Dick Harryson, Ingen dansar nykter om han inte är galen, SvD 2016-09-27.
5. Text och musik Magnus Uggla och Anders Henriksson. Framförd av Uggla på albumet Alla får påsar 1993. 2:a på Svensktoppen 1994. Måhända invänder den politiskt korrekte läsaren att Magnus Ugglas text är olämplig, närmast straffbar. Uggla hade nämligen i sin originaltext utpekat en folkgrupp som han ansåg dansade nykter. Efter att hets mot folkgrupp fått en vidare innebörd i 16 kap. 8 § brottsbalken (1962:700), har nu tillgängliga versioner av låten censurerats (t.ex. på Spotify). Den ansvarige för Regelefterlevnadsfunktionen kan således lugnt tillåta att företagets AW inleds av Uggla.
6. Text och musik Johnny Cash. Släppt 1970 som B-sida till Flesh and Blood.
7. Text och musik av Linda Therese Karlsson (a.k.a. Miss Li), Sonny Bjoern och Mattias Gustafsson.
8. Typical Male. med text och musik av Terry Britten och Graham Lyle, spelades in av Tina Turner 1986. Låten gick bäst i Finland, där den låg 1:a på Finlands officiella lista.
9. Text och musik Grzegorz Cebula.
10. Text och musik Michael Ness.
11. Text och musik Don Stirling och Gary Temkin. Låten släpptes 1961.
12. Text och musik Lena Klefelt & Michael B. Tretow 1986.
13. Låten är skriven av Matt Bellamy. Enligt Muse handlar sången om att samhälle och företag lovar säkerhet och stöd när vi är sårbara i utbyte mot lydnad och att vi ska bortse från skälighet och medkänsla.
14. Låten, med text och musik av Stevie Wonder, ingick i albumet Innervisions från 1973. En cover-version spelades in 1992 av det engelska acid jazz-bandet Incognito. I Sverige kanske låten är mest känd som reklam-jingle för if Skadeförsäkring.
15. Text och musik John Lennon och Paul McCartney. För var och en som lyssnat till texten är det uppenbart att låten är riktad till ett försäkringsföretag.
16. Se Tom Eames The Story of... 'All By Myself' by Eric Carmen, smoothradio.com.
17. Text och musik Bill Withers 1972. Rankades som nr 208 på Rolling Stones The 500 Greatest Songs of All Time 2010.
18. Text och musik Christopher Anthony John Martin, Guy Rupert Berryman, William Champion och Jonathan Mark Buckland.
19. Se Hellomagazine.com, 2 juli 2024.
20. Låten fanns med på albumet Sgt Pepper’s Lonely Hearts Club Band. Enligt BeatlesBible hade Paul McCartney komponerat både musik och text 1966 när han var 15 år och hans pappa fyllde 64. Enligt John Lennon var det enda the Beatles behövde göra att fylla ut något med ”grandchildren on your knee” och ”Vera, Chuck and Dave”. Med beaktande av den allt högre medellivslängden har texten numera, när den framförs inför publik av The Beatles efterföljare cover-banden, ofta ändrats till ”When I’m eighty-four”, ibland även till ”When I’m ninety-four” (källa Paul Mc Cartney, The Lyrics: 1956 To The Present).
21. Låten är resultatet av ett samarbete mellan Income Insurance i Singapore och det amerikanska rockbandet the Calling. Syftet med sången är att öka uppmärksamheten på bristande försäkringsskydd för dödsfall och sjukdom i Singapore. Enligt 8days fokuserar låten på den avgörande betydelsen av försäkring i livets svåraste ögonblick.
22. Text och musik B.B. King och Dave Clark
23. Enlig Lemonade använder Timberback Donoghue ”the insurance man” som en stand-in för ”the evils of unfettered capitalism”. På sin webbsida skriver Donoghue att texten är inspirerad av hans fars livslånga kamp mot försäkringsbolagen. Sången är tillägnad offren vid jordbävningen i Christchurch 2011 och deras kamp för att få ersättning av sina försäkringsbolag.
24. Text och musik av Johan Kindblom, Staffan Lindfors, Per Blomqvist, Maria Fredriksson och Camilla Fredriksson. Låten spelades in i en tvättstuga 2004. Etta på Trackslistan i fyra veckor. Fjärde plats på Svensktoppen.
25. Text och musik Helen Adu och Ray St. John.
26. Sången, skriven av Jimmy Reed och Peter Green, har spelats in av en rad artister såsom J.J. Cale, Hank Williams och The Beatles (med Tony Sheridan som sångare). Enligt Insurdinary är texten visserligen överdrivet dramatisk, men korrekt när det gäller livförsäkring, som har många fördelar för de närstående.
27. Låten, skriven av Taylor Swift 2021, handlar om mordet på en man som i sin tur har mördat sin hustru. Misstankarna riktas mot den mördade mannens älskarinna som tagit ut en stor livförsäkring på mannen. Enligt Insurdinary borde Taylor Swift ha framhållit i texten att försäkringsbedrägeri är ett allvarligt brott som kan leda till långa fängelsestraff.
28. Sången, skriven 1931 av Richard Rogers och Lorenz Hart, debuterade i musikalen America’s Sweetehart och filmen The Big Broadcast med Bing Crosby, men blev en skivsucce när Ella Fitzgerald spelade in den på 1950-talet. Enligt Insureds är det rätt att, som i sången, underrätta de närstående om att de är förmånstagare.para Därigenom undviker man att de efterlevande försummar att ta försäkringen i anspråk när den försäkrade avlider.
29. ”Enligt LyricsRolls ger sången uttryck för behovet av kärlek, långvariga relationer och finansiell stabilitet.
30. Text och musik Darrel L. Jackson, Terry Sanchez Jr. Wallace och Tione Merritt.
31. Enligt Insurdinary handlar sången om behovet av bra riskförsäkring. Sången bör, enligt Insurdinary, inspirera lyssnaren till att sänka sitt risktagande för att få en lägre premie.
32. Se t.ex SOU 2008:23.
33. Enligt Lemonade utgör ”insurance” i sången en metafor för emotionell säkerhet och sårbarhet.
34. Släppt på albumet Feber 2000. Text och musik Curre Sandgren, Mårten Tolander, , Jonas Winberg och Jonas Mellberg.
35. Enligt många, bl.a. Joe Barker på Brown & Brown, är Umbrella försäkringsföretagens favoritsång nummer 1. Enligt Winsurance är Umbrella en metafor för ”Umbrella Personal Liability Insurance”, en paraplyförsäkring som fångar upp allt ansvar för vållande som faller utanför standardförsäkringar som t.ex. trafikförsäkring och båtförsäkring.
36. Text och musik Måns Asplund och Jason Diakité 2004. Låten vann Rockbjörnen för ”årets svenska låt” 2006.
37. Text och musik Lars Winerbäck. Släppt 2013 på albumet Hosianna.
38. Text och musik Per Åke Tommy Persson, a.k.a. Peps Persson, 1975.
39. Se Teknikens Värld 26 juni 2024.
40. Se försäkringspriser.se.
41. Originalet Seven little girls sitting in the backseat skrevs av Bob Hilliard och Lee Pockriss. Låten fick svensk text av Ingrid Reuterskiöld och spelades in 1959 av Siw Malmquist. För de flesta är den nog mest känd i den version som finstämt framfördes i TV 1987 av Kurt Olsson och Damorkestern.
42. Text och musik Fred Coots och Haven Gillespie. Sången spelades först in av Harry Reser men blev en hit när Eddie Cantor sjöng den i ett radioprogram i USA 1934. Inom 24 timmar såldes mer än 30 000 skivor. Under åren har mer än 200 artister sjungit in sina versioner, även ABBA, Chris Kläfford och, naturligtvis, the Boss himself (Bruce Springsteen). Värt att notera är att jultomtens kristna förlaga, Nikolaus av Myra (270-343), även är skyddshelgon för den som av Finansinspektionen felaktigt anklagats för regelöverträdelser. Enligt Nationalencyklopedin är Nikolaus nämligen skyddshelgon för barn, sjömän, fiskare, köpmän, falskeligen anklagade personer, ångerfulla tjuvar, apotekare, bågskyttar och pantbanker.
43. Text och musik Gordon Matthew Thomas Summer, CBE, a.k.a. Sting. Släppt 1983 på albumet Synchronisity. Sting har i en intervju med Independent sagt att det kan förefalla som om låten är en tröstande kärlekssång men att den egentligen handlar om övervakning och kontroll. Låten blev The Police största hit och toppade listorna världen över.
44. Text och musik skrevs av Osbourne tillsammans med Bob Daisley, John Sinclair, Randy Castillo och Zakk Wylde. Låten finns på spår nr 4 på albumet No Rest for the Wicked. Albumet blev mest populärt i Finland där det kom 7:a på Finlands officiella lista.
45. Text och musik Benny Andersson, Tim Rice och Björn Ulvaeus.
46. Text och musik Chris Rea 2005.
47. I bandet ingår Stryparn, Dr Dille, Kapten Grå och Bulten. Till och från även Fröken Sverige, Jack Sparv, Kent Blade, Rambo och Saffran.
48. Text och musik Markus Anders Krunegård, släppt 2008 på albumet Markusevangeliet.
49. Låten skrevs ursprungligen på engelska, ”Anyone of Us” av Jörgen Elofsson, Per Magnusson och David Kreuger. Den spelades in av Gareth Gates för hans debutalbum What My Heart Wants to Say och släpptes dessförinnan som singel den 8 juli 2002.Samma år framfördes låten på svenska av Mathias Holmgren. Den svenska texten skrevs av Ulf Georgsson.
50. Text och musik Darren Hayes och Robert Conley.
51. Text och musik Rufus Wainwright 2007, släppt på albumet Release the Stars samma år.
52. Låten är titelspåret på Cohens album 1992 med samma namn; The Future. Av många anses albumet som det mest svårtillgängliga och svårtolkade. På Internet finns en analys av texten av Heidi Hochenedel, The reading of the Future. Enligt Hochenedel är Cohen oförstående till innebörden av ånger och ifrågasätter att ånger kan leda till frälsning eftersom ånger förutsätter en känsla av vad som är rätt och vad som är fel.
53. Musik Charles Dumont, text Michel Vaucaire. Inspelad av Edith Piaf 1960. Den svenska versionen ”Nej jag ångrar ingenting” spelades in 1961 av Anita Lindblom.
54. Tom Petty och Jeff Lynne 1989.
55. Text och musik Magnus Uggla. Släpptes 1997 på albumet Karaoke.