FÖRSÄKRINGSRÖRELSEMANUALEN

Solvensregler kompletteras av boken Solvensregler Regelöversikten. Genom den kan du snabbt och överskådligt se

​

• vilka de relevanta reglerna är för en viss företagstyp eller situation

• Var man hittar de relevanta förarbetena

• Hur FI har tillämpat solvensreglerna samt

• vilka nya och gamla regler som motsvarar eller ersätter varandra

​

Hitta de relevanta förarbetena

 

Med undantag för ett antal huvudsakligen associationsrättsliga frågor, gav propositionen till FRL (prop. 2009/10:246) inte svar på många frågor om reglerna i FRL. Ambitionen var huvudsakligen att FRL, med undantag för de associationsrättsliga frågorna, inte skulle innebära ”någon ändring i sak”. Vad saken är har man dock oftast inte angivit närmare eller endast i förbigående. Svaren måste därför i allmänhet sökas i förarbetena till någon eller några av de tio tidigare större lagrevisonerna av GFRL. I vissa fall måste svaren sökas i förarbetena till BFL eller dess föregångare bankrörelselagen (1987:617, BRL). 2016 års ändringar av FRL för anpassning till Solvens II-direktivet resulterade visserligen i relativt omfattande förarbeten avseende solvensfrågorna, men ingenting därutöver. Många gamla Solvens I-förarbeten blev dock irrelevanta.

​

LTF hänvisar i betydande omfattning till FRL, varför de förarbeten som är relevanta för FRL, med undantag för de egentliga Solvens II-frågorna, även har relevans för LTF.

​

För att underlätta för läsaren att orientera sig i den fortfarande omfattande förarbetsfloran, innehåller såväl FörsäkringsrörelseManualen som Solvensregler och Rörelseregler dels relativt utförliga historieskrivningar av de större förarbetena och vilka frågor som de huvudsakligen behandlade, dels så många förarbetshänvisningar som möjligt i texter som rör enskilda frågor och regler. Vidare hittar du i Solvensregler Regelöversikten en snabbguide till förarbetena, sorterade efter sökord. 

​

​

Håll reda på i vilka delar struktur och lösningar kommer från annan lagstiftning 

 

Av förarbetena till FRL framgår att man i många avseenden, främst associationsrättsliga, hade eftersträvat att finna lösningar och en lagteknisk struktur som, så nära som möjligt, motsvarade vad som gällde enligt BFL. Således finns i propositionen till FRL 43 hänvisningar till motsvarande regler i BFL. I Försäkringsföretagsutredningens betänkande hade man gått ännu längre när det gällde de associationsrättsliga reglerna och uttalat att ”utredningen tagit som utgångspunkt att bedömningarna vid 1999 års bankreform bör frångås endast om en särregel kan motiveras av andra intressen än sådana som är i huvudsak gemensamma för bank- och försäkringsrörelse”. Varje tolkning av FRL (och därmed även av LTF), som inte avser solvensfrågor, bör således, när det är relevant, ske med beaktande av de bedömningar som kan framgå av förarbetena till BFL, i första hand 1999 års associationsrättsliga reformering av bankrörelselagen (1987:617, BRL) men även 2003 års modernisering som utmynnade i BFL och den efterföljande anpassningen av 10 kapitlet BFL till ABL.

För att underlätta för läsaren att göra relevanta kopplingar mellan FRL och BFL har i FörsäkringsrörelseManualen 2014, i kommentaren till de grundläggande rörelsereglerna (avsnitt 3.2) och de associationsrättsliga kommentarerna till 11 kap. FRL (avsnitt 4.4.3), tagits in en rad hänvisningar till motsvarande regler i BFL samt en korsreferenstabell mellan de associationsrättsliga kapitlen i FRL och motsvarande förebilder i BFL och BRL (Korsreferenstabell FRL→BFL→BRL). En uppdaterad korsreferenstabell finns i Solvensregler Regelöversikten. Den omfattar dock inte förändringar i förhållande till BFL, utan fokuserar på att åskådliggöra förändringarna i FRL som föranleddes av genomförandet 2016 av Solvens II-direktivet.

​

​

​Förstå hur lagstiftningstekniken varierar med bolagsformen

 

I FRL, och därmed även i LTF, används:

​

1. en renodlad undantagsteknik för försäkringsaktiebolagen - för försäkringsaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet (inte endast ABL) om inte något annat följer av FRL,

2. en hänvisningsteknik för de ömsesidiga försäkringsbolagen – för ömsesidiga försäkringsbolag gäller föreskrifterna i FRL om inte FRL uttryckligen hänvisar till FL och

3. en begränsad undantagsteknik för försäkringsföreningarna – för försäkringsföreningar gäller föreskrifterna i FL (inte föreskrifterna för ekonomiska föreningar i allmänhet) om inte något annat följer av FRL.

 

Vad dessa tre olika tekniker närmare innebär för lagtolkningen utvecklas i avsnitten 4.3.1 (försäkringsaktiebolag), 5.3.1 (ömsesidiga försäkringsbolag) och 6.2.1 (försäkringsföreningar) i FörsäkringsrörelseManualen 2014. För att underlätta för läsaren att anpassa sig till de tre teknikerna har ABL och samtliga associationsrättsliga särregler i FRL för försäkringsaktiebolag konsoliderats i avsnitt 4.4.2. När det gäller ömsesidiga försäkringsbolag och -tjänstepensionsbolag, liksom försäkringsföreningar och tjänstepensionsföreningar, kommer samtliga särregler att kommenteras i den kommande publikationen Bolagsregler.

​

​

Hitta en metod för att hantera alla undantag och tre lagtexter samtidigt

 

Som nämnts ovan var den uttalade ambitionen vid tillkomsten av FRL, att avvikelser från allmän associationsrätt skulle undvikas och endast tillåtas om det var motiverat med hänsyn till verksamhetens inriktning, bolagens särart, skyddet för försäkringstagarnas och andra ersättningsberättigades intressen eller hänsynen till EG:s rättsregler. Trots denna vällovliga ansats blev de associationsrättsliga särreglerna i FRL omfattande. Således finns t.ex. i 11 kap. (försäkringsaktiebolag och, numera, tjänstepensionsaktiebolag) 40 undantag från ABL. Härtill kommer fler än 20 undantag i Övergångsreglerna (lag (2010:2044) om införande av FRL). Fördelarna med att i så stor utsträckning som möjligt anknyta associationsrätten till ABL uppvägs dessutom i stor utsträckning av att den praktiskt verksamme juristen alltid måste konsultera tre lagtexter samtidigt (ABL, FRL och Övergångsreglerna). Motsvarande problem gäller för ömsesidiga försäkringsbolag, försäkringsföreningar, ömsesidiga tjänstepensionsbolag samt tjänstepensionsföreningar.

För att underlätta för läsaren att hantera alla undantag och de tre samtidigt relevanta lagtexterna, har samtliga associationsrättsliga särregler lyfts fram och konsoliderats med ABL i FörsäkringsrörelseManualen 2014 en sammanhållen text i avsnitt 4.4.2.

​

​

Skaffa dig en översikt över Finansinspektionens praxis och föreskrifter

 

Finansinspektionens beslut överklagas sällan. Finansinspektionens rätt att meddela föreskrifter är dessutom omfattande och upptar många olika aspekter av FRL och LTF. Till Finansinspektionens mer betydande bemyndiganden enligt FRL och LTF hör vidare att meddela förhandsbesked och tillstånd, medge undantag – dispenser – från lagbestämmelser och föreskrifter samt att ta emot underrättelser av olika slag. Antalet ärendetyper av detta slag är överväldigande.

Sammantaget innebär detta att Finansinspektionens beslut har fått mycket stor, i praktiken närmast avgörande betydelse både för rättsreglernas innehåll och för deras tillämpning. Det lämpliga i detta förhållande har då och då visserligen blivit föremål för diskussion. Icke desto mindre har de flesta försäkringsföretag valt att lösa sina frågor i dialog med Finansinspektionen och proaktivt vidta självrättelse när det är påkallat.

Trots de ovan angivna förhållandena är Finansinspektionens praxis förvånansvärt svårtillgänglig. Detsamma gäller inspektionens föreskrifter och allmänna råd, som inte är sökbara på uppslagsord. I FörsäkringsrörelseManualen 2014, avsnitt 7 Finansinspektionens praxis och föreskrifter, har därför omfattande ansträngningar gjorts för att underlätta för läsaren att förstå vilken praxis som gäller för de mest centrala frågeställningarna. Vidare har en tabell infogats som ger hänvisningar till föreskrifter och allmänna råd baserade på ett antal vanliga uppslagsord. I Solvenregler och Rörelseregler har hänvisningar till FI:s praxis inarbetats i den löpande texten och, i Solvensregler Regelöversikten, kompletterats med en tabell över FI:s beslut i olika solvensrelaterade frågor.

​

Lär dig behärska fikonspråket

Få rättsområden har på samma sätt som försäkringsrätten utrustat sig med – och så framgångsrikt tillåtits värna om – ett fikonspråk som till och med ansetts motivera upprättandet av särskilda ordböcker. T.ex. har Svenska Försäkringsföreningen, med hjälp av en panel bestående av 35 experter, (åter)utgivit en ordbok kallad Försäkringsord.

Inom försäkringsrätten utgör försäkringsnäringsrätten inget undantag från begreppskramandet, tvärtom. Det är därför inte förvånande att FRL och LTF (till skillnad från BFL) saknar legaldefinitioner av ett större antal grundläggande begrepp. I FRL och LTF kan man således fortfarande inte utläsa vad som avses med t.ex. försäkringsrörelse, försäkringsaktiebolag och ömsesidigt försäkringsbolag. Genom FRL har i stället tillkommit flera nya icke-definierade uttryck med eventuell ny innebörd (t.ex. ”med försäkring sammanhängande verksamhet”). Genomförandet av Solvens II-direktivet har fått FRL:s begreppsapparat att expandera ytterligare.    

För att undvika att läsaren ska fastna i läsningen på grund av språkförbistring, innehåller FörsäkringsrörelseManualen 2014 sist en omfattande ordlista som samtidigt utgör bokens sakregister. I Solvensregler inleds varje kapitel med en ordlista och både Solvensregler och Rörelseregler har inledande kapitel med förklaringar av grundläggande begrepp.

​

​

Betrakta lagstiftningen som ett rörligt mål

 

All näringsrätt är föremål för ständig förändring. Försäkringsnäringsrätten utgör inget undantag. Nya EU-regleringar (t.ex. Solvens II, IDD och IORP2) och inhemska utredningsförslag av olika slag har genomförts eller står på tur att genomföras. En rättsutredning om, eller bedömning av, näringsrättsliga frågor som inte beaktar de förändringar som kan vänta runt hörnet, är ofta inte särskilt meningsfull. Den näringsrättsliga lagstiftningen är alltså långt ifrån huggen i sten, utan i högsta grad ett rörligt mål.